En helt vanlig torsdag

En sån där helt vanlig torsdag. Lite sol, rätt så mycket blåst, en semla. Och förälskelse...

Varma, pirriga känslor som får mig att le där jag sitter med en kopp kallnande te. En förälskelse som får mig att tro på livslång kärlek, trots att en del säger att "förälskelse avtar med åren"- nää jag håller inte med!

Min man är medveten om mina känslor men han välkomnar hur dom får mig att känna och är bara lite avundsjuk ibland när jag smiter iväg på en date. En date med min yogamatta.

För trots jag har hållit på i flera år är jag så himla lyckligt förälskad i yogan! En ovillkorslös förälskelse som inte avtar därför att jag ständigt hittar nya saker som överraskar, intresserar och utmanar. Jag är så klart kär i min man, men yogan är MIN, den är inte beroende av någon annan, bara mig. Och jag kommer alltid att ha mig själv.
Det är så viktigt att vi kan hitta den där kraften i oss själva, att faktiskt kunna läka och stärka oss själva. Yogan ger oss verktygen för det, tycker jag.

Vad tycker du?

Maria 
(vikarierar för Kristina)